En tidlös gåva

I natt fick jag en gåva. JAG FICK TID. Det som jag jämt saknar. En extra timme. 60 hela minuter. Men vad skulle jag då göra med all tid jag nyss inkasserat?

Min plan var att sova en timme länge i morse. Men den tanken gick i stöpet när jag vaknade kl. 06:01 av skönsång från lillasysters rum. Inte långt därefter stämde storasyster in. Allvarligt?! Har de en inbyggd klocka som går av exakt 07:00 varje helgdag? På vardagarna har de då iiiinga problem att snusa kvar i sänghalmen. Vänta du älskade unge tills du är 17 år, då ska mamma lära sig spela trummor och öva varje lördagsmorgon kl. 07:00.

Så det var bara att snällt kliva upp och påbörja dagen. Så vad göra med denna gåvotimme? Den är dyrbar och måste respekteras. Tid är pengar, pengar är tid eller vad det nu heter - jag ville inte gärna förlora en förmögenhet! Så vad göra? Sätta glögg så att den faktiskt hinner bli klar till 1:a advent? Göra långkok? Påbörja mina memoarer? Läsa en bok? Pyssla? Sy? Sortera alla foton? Måla en tavla? Fixa de där fotoböckerna kanske? Klippa 30 naglar?

 

Det blev inget av det ovanstående men jag har i alla fall varit otroligt effektiv idag. Jag och mannen tog, som brukligt, undan utemöblerna. Sommartid = ställ fram möblerna, vintertid = ställ tillbaka möblerna. Vi hann också med att plantera om blommor för vinterförvaring, montera ner studsmattan, bygga koja i skogen, dammsuga hela huset, tvätta, plocka kottar och laga mat. En otroligt upphetsande söndag, inte sant?!

Nu kunde jag allt behöva en stund att vila och återhämta mig innan jag och kroppen är redo igen. En extra timme eller så.